Hur fungerar räntefonder? Obligationer, ränta och kurs

Vad en räntefond äger

En räntefond är en samling lån. När du köper en fondandel äger du en liten del av alla lån som fonden har gett. Lånen har formen av räntebärande värdepapper, som kan köpas och säljas mellan investerare. De vanligaste är:

Räntepapper	Vem lånar	Typisk löptid	Kreditrisk
Statsobligation och statsskuldväxel	Staten, via Riksgälden	Från några månader till över 10 år	Mycket låg
Kommunobligation	Kommuner, regioner och Kommuninvest	1–10 år	Mycket låg
Säkerställd bostadsobligation	Bostadsinstitut och banker	2–7 år	Låg
Bankobligation	Banker	1–5 år	Låg till medel
Företagsobligation	Företag	2–7 år	Medel till hög
Certifikat	Företag, banker och kommuner	Under ett år	Beror på låntagaren

En säkerställd bostadsobligation är ett lån till ett bostadsinstitut där bolån ligger som säkerhet. Om institutet får problem har obligationsägarna förtur till de bolånen. Därför räknas säkerställda obligationer som nästan lika kreditvärdiga som statspapper.

Ett certifikat är ett kort lån, oftast på några månader. Det har ingen löpande ränta. I stället köper man det för lite mindre än det belopp man får tillbaka, och skillnaden är räntan.

En FRN (floating rate note) är en obligation med rörlig ränta. Räntan sätts om var tredje månad till en kort marknadsränta, i Sverige oftast Stibor tre månader, plus ett fast påslag. Många företagsobligationer är FRN. Det gör att en fond kan ha lån med fem års löptid men ändå nästan ingen ränterisk. Den har däremot kreditrisk i fem år.

Kupong, löptid och räntebindningstid

Tre ord förklarar det mesta i en räntefond:

• Kupong är räntan som obligationen betalar, till exempel 3 procent om året på lånebeloppet.
• Löptid är tiden tills lånet betalas tillbaka.
• Räntebindningstid, eller duration, är den genomsnittliga tiden tills räntan i innehaven sätts om eller lånen förfaller, vägd efter hur stora innehaven är.

För en obligation med fast ränta ligger räntebindningstiden nära löptiden. För en FRN är den bara några månader, oavsett löptid. Fondbolagens förening räknar en fond som kort räntefond om den genomsnittliga löptiden är kortare än ett år och som lång om den är längre.

Räntebindningstiden är den viktigaste siffran att titta på, eftersom den visar hur känslig fonden är för ränteförändringar. Enligt fondbolagen hade till exempel Handelsbanken Kortränta en räntebindningstid på 0,7 år och Handelsbanken Långränta 5,5 år. Den långa fonden reagerar alltså flera gånger så mycket på samma ränteförändring. Mer om skillnaden finns i Korta eller långa räntefonder?

Varför kurs och ränta rör sig åt olika håll

Det här är det som förvånar flest nya sparare: när räntan stiger, sjunker räntefonden. Förklaringen syns tydligast med en enda obligation.

Två saker är värda att lägga märke till. För det första försvinner kursförlusten om du behåller obligationen till förfall: du får tillbaka 100 000 kronor och har fått 3 000 kronor om året. Förlusten är en förlust jämfört med dagens marknadspris. För det andra blir den nya köparens avkastning högre. Den som köper för 95 550 kronor får 4 procent om året framåt.

En räntefond fungerar på samma sätt, men med hundratals obligationer. När räntan stiger sjunker fondens värde direkt, och samtidigt stiger den ränta fonden får på nya köp. Tumregeln är att värdet ändras med ungefär minus räntebindningstiden gånger ränteförändringen.

Tumregeln stämmer bäst för små ränteförändringar. Hur räntehöjningar och räntesänkningar påverkar fonderna över tid går vi igenom i Räntefonder när räntan stiger eller sjunker.

Var avkastningen kommer ifrån

Avkastningen i en räntefond består av tre delar:

1. Ränteintäkter från kupongerna, eller från rabatten när fonden köper certifikat. Det är den stabila delen.
2. Kursförändringar när marknadsräntan ändras eller när marknaden ändrar sin syn på låntagarnas kreditvärdighet. Den delen kan vara både positiv och negativ.
3. Avgiften, som dras varje dag från fondens värde.

Ett användbart mått är förräntningstakten, som vissa fondbolag redovisar. Den visar ungefär vilken årlig avkastning fonden skulle få efter avgift om räntorna låg kvar på dagens nivå. Det är ingen prognos, eftersom räntorna ändras, men den säger mer om vad fonden kan ge framåt än vad förra årets avkastning gör.

Kreditrisken, alltså risken att en låntagare inte kan betala, är den andra stora risken. Den förklarar vi i Risker med räntefonder.

Så räknas fondens värde (NAV)

Fondens värde per andel kallas NAV (net asset value) eller fondkurs. Varje bankdag räknar fondbolaget ut:

• marknadsvärdet av alla värdepapper, plus kassa och upplupna räntor
• minus skulder, till exempel avgifter som ännu inte betalats ut
• delat med antalet fondandelar.

Räntepapper handlas inte på en börs med en synlig kurs för varje affär, som aktier. Många värderas med priser från banker och prissättningstjänster. Det fungerar bra i vanliga lägen men kan bli svårt i en kris, när få affärer görs. Det var därför flera företagsobligationsfonder tillfälligt stängde för handel i mars 2020. Vad det innebär beskriver vi i När en räntefond stänger.

Köp, sälj och avgift

De flesta räntefonder handlas en gång per bankdag. Lägger du en order före fondens brytpunkt, ofta någon gång under dagen, får du dagens fondkurs. Den räknas fram efter att marknaden stängt, så du vet inte exakt vilket pris du får när du lägger ordern. Pengarna från en försäljning brukar komma inom några bankdagar, beroende på fond och plattform.

Avgiften dras löpande från fondens värde. Den syns alltså inte som en separat post, utan är redan avdragen i den avkastning som fonden redovisar. Eftersom räntefonder ofta ger några procent om året kan skillnaden mellan en avgift på 0,1 och 0,8 procent vara en stor del av avkastningen. Räkneexempel finns i Avgifter på räntefonder.

Förvaringsinstitutet skyddar tillgångarna

Pengarna i en fond ägs inte av fondbolaget. Fonden ägs gemensamt av andelsägarna, och värdepapperen förvaras hos ett förvaringsinstitut, oftast en bank. Förvaringsinstitutet ska också kontrollera att fondbolaget följer reglerna, bland annat när fondkursen räknas fram.

Om fondbolaget går i konkurs ingår fondens tillgångar alltså inte i konkursen. Förvaltningen flyttas i stället till ett annat bolag, eller så avvecklas fonden och andelsägarna får pengarna. Skyddet gäller däremot inte värdefall. Och insättningsgarantin, som skyddar pengar på bankkonton, gäller inte fonder.

Vill du jämföra fonderna i praktiken finns alla räntefonder vi samlat in data för på startsidan, med avgift, risk och avkastning. Vilka som har lägst avgift eller högst avkastning enligt olika kriterier visas i Bästa räntefonderna.