Avkastning på räntefonder – så skapas den och så har den varit

Var avkastningen kommer ifrån

En räntefond lånar ut pengar genom att köpa obligationer och andra räntepapper. Avkastningen består av tre delar.

1. Räntan från låntagarna. Varje obligation betalar en ränta, som kallas kupong. Fonden får också en liten vinst när ett papper som köpts under sitt nominella värde förfaller och betalas tillbaka fullt ut. Sammantaget är det den löpande räntan i fonden, och den står för det mesta av avkastningen över tid.
2. Kursförändringar. Obligationernas pris ändras varje dag. Stiger marknadsräntorna blir äldre papper med lägre ränta mindre värda, och fonden går ner. Sjunker räntorna går den upp. Hur stor effekten blir beror på räntebindningstiden, eller durationen: den genomsnittliga tiden tills fondens innehav får ny ränta. Kurserna påverkas också av kreditspreaden, alltså den extra ränta som företag och banker betalar jämfört med staten. Ökar oron i ekonomin växer spreadarna och företagsobligationer faller i värde.
3. Avgiften. Fondbolaget tar en årlig avgift som dras från fondens värde lite i taget. Den avkastning som redovisas är redan minskad med avgiften.

I en kort räntefond är räntebindningen så kort att kursförändringarna blir små, och avkastningen ligger nära den korta marknadsräntan minus avgiften. I en lång räntefond kan kursförändringarna under ett enskilt år vara större än hela årets ränta. Mekaniken förklaras steg för steg i Hur fungerar räntefonder?

Förräntningstakt och löpande ränta

Förräntningstakten är ett mått på hur mycket fonden ungefär skulle ge på ett år om marknadsräntorna låg kvar där de är i dag, efter avgift. Den bygger på den ränta fondens innehav ger till sina aktuella priser. Vissa fondbolag redovisar förräntningstakten för sina räntefonder, till exempel Swedbank Robur, som visar både förräntningstakt och duration för alla sina räntefonder. Andra bolag redovisar liknande mått i sina månadsrapporter under namn som effektiv ränta eller yield.

Måttet är användbart av två skäl. Det visar vad fonden bygger på just nu, i stället för vad den har gett tidigare. Och det gör det lättare att förstå varför en fond som har gått ner kan ge mer framåt: när kurserna faller stiger förräntningstakten.

Det finns ändå tre saker att ha i minnet. Förräntningstakten ändras varje dag med marknadsräntorna. För en kort räntefond ändras den snabbt när Riksbanken ändrar styrräntan. Och i en företagsobligationsfond är en del av räntan ersättning för risken att några låntagare inte betalar. Blir det kreditförluster blir avkastningen lägre än förräntningstakten.

Så har räntefonderna gått: 2022 och 2023

De senaste åren visar tydligt skillnaden mellan korta och långa räntefonder. Diagrammen visar avkastningen per kalenderår för AMF:s två svenska räntefonder, en lång och en kort. De har samma fondbolag och samma låga avgift, och skillnaden mellan dem är främst räntebindningstiden: 3,6 år för den långa och 0,4 år för den korta, enligt AMF.

Åren före 2022 låg räntorna nära noll. Den korta fonden gav mellan −0,5 och 0,3 procent per år 2018–2021, alltså i stort sett ingenting. Den långa fonden gav något mer, eftersom långa räntor låg lite högre än korta.

2022 började Riksbanken höja räntan, och styrräntan gick från 0 till 2,5 procent på sju månader. Den långa fonden föll med 8,0 procent. Andra långa räntefonder föll i samma storleksordning: Nordea Obligationsfond, med längre räntebindning, med 12,6 procent och AP7 Räntefond, med något kortare räntebindning, med 5,9 procent. Den korta AMF-fonden föll bara 0,5 procent.

2023 vände det. Den långa fonden steg 6,8 procent och den korta 4,1 procent. För den långa fonden kom återhämtningen dels från den högre löpande räntan, dels från att kurserna steg igen när marknadsräntorna gick ner. För den korta fonden var det nästan bara räntan: med en styrränta på 3–4 procent gav korta räntepapper betydligt mer än under åren med nollränta.

2024 och 2025 gav den korta fonden 4,1 respektive 2,7 procent. Nedgången 2025 följer Riksbankens sänkningar av styrräntan, som började i maj 2024. Den långa gav 3,4 och 3,2 procent. Räknat över hela perioden 2022–2025 blev det sammanlagt ungefär 4,8 procent för den långa fonden och 10,7 procent för den korta. Den långa fonden hade alltså både större svängningar och lägre samlad avkastning under just de fyra åren, eftersom perioden började med ett kraftigt kursfall. Med en annan start hade jämförelsen kunnat se helt annorlunda ut.

Avkastning per fondtyp de senaste åren

Diagrammet visar genomsnittlig avkastning per år på tre år för några fonder av olika typ: korta räntefonder, en lång räntefond, en realräntefond, en företagsobligationsfond med rörlig ränta och två fonder med inslag av företag med lägre kreditbetyg. Fonderna är valda för att visa bredden mellan typerna, och alla har siffror från samma dag.

Några mönster syns. Fonder med företagsobligationer och högränta har gett mest på tre år, vilket är den ersättning de ger för högre kreditrisk. Den långa räntefonden och realräntefonden har gett mindre, och på ett år är de nära noll eller negativa, eftersom de långa marknadsräntorna har stigit under det senaste året. Statslåneräntan, som bygger på räntan på svenska statsobligationer med längre löptid, var 2,55 procent den 30 november 2025 och 3,07 procent den 24 september 2026, enligt Riksgälden. De korta fonderna ligger jämnast. Samma fonder hade sett annorlunda ut med en annan period, och siffrorna för alla fonder vi följer finns i tabellen på startsidan. Listor sorterade efter avkastning, per fondtyp, finns i Bästa räntefonderna 2026.

Därför går siffror med olika datum inte att jämföra direkt

Fondbolagen uppdaterar sina sidor olika ofta. Vissa visar avkastningen per senaste dag, andra per senaste månadsskifte och några per halvår. Två fonder med ”avkastning 1 år” kan alltså gälla olika perioder, och det spelar större roll än man kan tro:

• Perioden flyttas. En treårssiffra per 31 augusti och en per 25 september delar nästan hela perioden men har olika start och slut. Har räntorna rört sig mycket under de veckorna kan skillnaden bli flera tiondelar av en procentenhet per år.
• Enskilda år väger tungt. En femårsperiod som börjar i september 2021 innehåller hela 2022, medan en treårsperiod från hösten 2023 börjar när räntorna låg på topp. Det förklarar varför samma långa fond kan visa +2,52 % per år på tre år men −1,43 % per år på fem år (data per 25 september 2026).
• Per år eller totalt. Vissa bolag anger den samlade avkastningen för hela perioden. Vi räknar om den till genomsnitt per år så att alla siffror har samma form. Hur det går till beskriver vi i Så jämför vi.
• Andelsklasser. Samma fond kan ha flera andelsklasser med olika avgift, valuta eller utdelning. Vi visar en klass i svenska kronor som privatpersoner kan köpa, och klassen står i fondnamnet.

Därför står datumet vid varje siffra hos oss. Om en fond har ett annat datum än resten av tabellen syns det under fondnamnet, och i topplistorna tar vi bara med avkastning som är högst 45 dagar äldre än den senaste uppgiften vi har.

Avkastning efter skatt och inflation

Avkastningen som fondbolagen redovisar är före skatt. Hur mycket som blir kvar beror på var fonden ägs.

• ISK och kapitalförsäkring: en schablonskatt på 1,065 procent av kapitalunderlaget år 2026, oavsett hur det har gått. De första 300 000 kronorna är skattefria (gemensamt för ISK, kapitalförsäkring och PEPP).
• Vanligt fondkonto: 30 procent skatt på vinsten när fonden säljs, plus en schablonintäkt på 0,4 procent av fondvärdet den 1 januari varje år, som ger en skatt på 0,12 procent.

Skatten kan alltså ta en betydande del av avkastningen i en räntefond, eftersom avkastningen är lägre än i aktiefonder medan schablonskatten på ISK är densamma. Mer om det i Skatt på räntefonder och Räntefonder på ISK.

Inflationen minskar sedan vad pengarna räcker till. I augusti 2026 var inflationen enligt KPIF 0,7 procent och enligt KPI 0,3 procent, enligt SCB. Med låg inflation blir realavkastningen, alltså avkastningen minus inflationen, nära den nominella. När inflationen var hög 2022 och 2023 blev realavkastningen i stället negativ för de flesta räntefonder. Läs mer i Räntefonder under inflation.

Vad avgör avkastningen framåt?

Vi gör inga prognoser, men det går att beskriva vad som styr:

• Korta räntefonder följer den korta marknadsräntan, som i sin tur följer Riksbankens styrränta. Styrräntan är 1,75 procent sedan september 2025. Vid beslutet den 24 september 2026 lät Riksbanken räntan vara oförändrad, höjde sin räntebana och skrev att den räknar med höjningar om utsikterna för inflation och konjunktur håller. Det är Riksbankens egen bedömning, och den kan ändras.
• Långa räntefonder avgörs av den löpande räntan när man köper och av hur de långa marknadsräntorna rör sig under tiden man äger fonden. Stiger räntorna faller fonden först men ger mer sedan. Sjunker de blir det tvärtom. Över en period som är ungefär lika lång som fondens räntebindningstid brukar de två effekterna ta ut varandra i stor utsträckning, så att resultatet hamnar nära den löpande räntan vid köpet.
• Företagsobligations- och högräntefonder påverkas dessutom av konjunkturen. I lugna tider ger de mer än statspapper, i en kris kan de falla kraftigt och i värsta fall stänga för handel en tid, som i mars 2020.
• Avgiften är den enda delen som är känd i förväg. Den dras varje år, och i räntefonder är den stor i förhållande till avkastningen. Läs mer i Avgifter på räntefonder.