Räntefonder vid börskrasch och lågkonjunktur
Uppdaterad Av RedaktionenData per 6 källor Så jämför vi
Vad brukar hända när börsen faller?
När börsen faller kraftigt flyttar många investerare pengar till det som uppfattas som tryggast: statsobligationer och andra lån med mycket hög kreditvärdighet. Efterfrågan pressar ner räntan på de lånen och deras priser stiger. Om fallet beror på oro för tillväxten brukar marknaden också räkna med att centralbanken ska sänka räntan, vilket drar ner räntorna ytterligare.
För företagsobligationer blir det tvärtom. När utsikterna för företagen försämras vill investerare ha mer betalt för att låna ut till dem. Kreditspreaden, alltså ränteskillnaden mot staten, vidgas och priserna faller. Ju lägre kreditbetyg, desto större brukar fallet bli.
Därför kan två räntefonder bete sig helt olika i samma kris. Vad fonden äger avgör, inte att den heter räntefond.
Statsobligationer och företagsobligationer i en kris
| Stats- och bostadsobligationer | Företagsobligationer, investment grade | Högränta (high yield) | |
|---|---|---|---|
| Kreditrisk | Mycket låg | Medel | Hög |
| Vid oro för tillväxten | Brukar gå upp | Faller oftast något | Faller oftast mest |
| Går att sälja i en kris | Nästan alltid | Kan bli trögt | Kan bli mycket trögt |
| Vid stigande inflation och räntor | Faller, mer ju längre räntebindning | Faller | Faller |
| Exempel på fondtyper | Statsobligationsfonder, långa räntefonder | Företagsobligationsfonder | Högräntefonder |
Tabellen beskriver hur det brukar bli, inte hur det alltid blir. Kreditrisk och likviditetsrisk förklarar vi närmare i Risker med räntefonder.
Mars 2020: när företagsobligationerna frös
Mars 2020 är det tydligaste svenska exemplet på hur företagsobligationsfonder kan påverkas av en börskris. När pandemin slog till ville många sälja samtidigt, men på den nordiska marknaden för företagsobligationer gick det nästan inte att göra affärer. Utan affärer gick det inte heller att sätta ett tillförlitligt pris på fondernas innehav.
Den 20 mars 2020 senarelade Spiltan, i samråd med Finansinspektionen, handeln i Spiltan Högräntefond och Spiltan Räntefond Sverige. Order som lades under stoppet sparades och genomfördes till den första kursen när handeln öppnade igen den 31 mars. Spiltan tog inte ut någon förvaltningsavgift under perioden. Bland andra Lannebo, SEB och Danske Invest stängde också vissa räntefonder tillfälligt.
Enligt Finansinspektionen senarelade 45 företagsobligationsfonder försäljning och inlösen under våren 2020, oftast i några dagar. Riksbanken har i en studie beskrivit att fonderna som stängde i snitt hade mindre kassa och större utflöden än de som höll öppet.
Vad mars 2020 visar
- En räntefond med företagsobligationer kan falla samtidigt som börsen.
- I ett extremt läge kan handeln stoppas i några dagar. Pengarna finns kvar i fonden, men går inte att ta ut förrän handeln öppnar.
- Nedgången behöver inte bli bestående. AMF Företagsobligationsfond, som vi har kalenderårsdata för, slutade trots oron helåret 2020 på +1,0 %.
Sedan den 1 juli 2026 ska öppna fonder i Sverige ha minst två verktyg för att hantera stora uttag, till exempel inlösenavgift eller förlängd uppsägningstid. Syftet är att fonder ska kunna hantera ett liknande läge utan att behöva stänga helt. Hur ett stopp går till steg för steg finns i När en räntefond stänger för handel.
2022: när både aktier och räntor föll
Den vanliga bilden, att räntefonder går upp när aktier går ner, stämde inte 2022. Då var orsaken inte oro för tillväxten utan snabbt stigande inflation. Centralbanker höjde räntan kraftigt, Riksbanken från 0 till 2,5 procent på sju månader, och både aktier och obligationer föll.
| Fond | Typ | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Handelsbanken Kortränta | Kort räntefond | −0,4 % | +4,4 % |
| AMF Företagsobligationsfond | Företagsobligationsfond | −3,4 % | +7,5 % |
| Handelsbanken Företagsobligation | Företagsobligationsfond | −7,0 % | +7,5 % |
| AMF Räntefond Lång | Lång räntefond | −8,0 % | +6,8 % |
| Nordea Obligationsfond A-A | Lång räntefond | −12,6 % | +5,6 % |
| Nordea 1 - European Corporate Bond Fund HB SEK | Företagsobligationsfond | −13,3 % | +9,1 % |
Avkastning per kalenderår efter avgift. Källa: fondbolagen.
De korta räntefonderna klarade sig bäst. Långa räntefonder och företagsobligationsfonder med längre räntebindning föll mest. Året efter, när räntorna var högre, gick fonderna upp igen. Lärdomen är att räntefonder skyddar bäst mot kriser som beror på svag tillväxt, och sämre mot kriser som beror på inflation. Mer om det finns i Räntefonder under inflation.
Räntefonder i en lågkonjunktur
En lågkonjunktur påverkar räntefonderna på tre sätt samtidigt:
- Räntan sjunker ofta. Centralbanker brukar sänka styrräntan när ekonomin försvagas. Det ger kursvinster i långa räntefonder med låg kreditrisk.
- Kreditrisken ökar. Fler företag får svårt att betala, och spreadarna vidgas. Det slår mot företagsobligations- och särskilt högräntefonder.
- Den löpande avkastningen blir lägre. Korta räntefonder och fonder med rörlig ränta (FRN) får lägre ränta på nya lån.
Mellan maj 2024 och september 2025 sänkte Riksbanken styrräntan från 4 till 1,75 procent. Under samma tid gav de korta räntefonderna gradvis lägre avkastning, eftersom de ständigt köper nya papper till den aktuella räntan. Hur räntan påverkar fonderna åt båda hållen går vi igenom i Räntefonder när räntan stiger eller sjunker.
Räntefonder som del av en portfölj
Många sparare har räntefonder som den lugnare delen av ett sparande som också innehåller aktiefonder. Tanken är att räntedelen ska svänga mindre och, i en kris som beror på svag tillväxt, gärna gå åt ett annat håll än aktierna. Det gör också att det finns pengar att flytta till aktier när de har fallit, om man vill hålla en fast fördelning.
ExempelEn portfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor
Du har 100 000 kronor: 60 000 i aktiefonder och 40 000 i en räntefond. Börsen faller 30 procent och räntefonden går upp 2 procent.
| Före | Efter fallet | |
|---|---|---|
| Aktiefonder | 60 000 kr | 42 000 kr |
| Räntefond | 40 000 kr | 40 800 kr |
| Totalt | 100 000 kr | 82 800 kr |
| Andel räntor | 40 % | 49 % |
Hela portföljen har fallit 17 procent i stället för 30. Den som vill tillbaka till 60/40 flyttar cirka 7 700 kronor från räntefonden till aktiefonderna. Påhittade siffror. Om krisen i stället liknar 2022 kan även räntefonden gå ner.
Samma princip används i pensionssystemet. I förvalsalternativet AP7 Såfa ligger hela premiepensionen i AP7 Aktiefond till och med 55 års ålder. Från 56 år flyttas 3–4 procentenheter per år över till AP7 Räntefond, tills fördelningen från 75 år ligger på ungefär två tredjedelar räntor och en tredjedel aktier. Läs mer i Räntefonder som pensionssparande och AP7 Räntefond.
Hur stor räntedelen brukar vara, och hur räntefonder skiljer sig från aktiefonder, jämför vi i Räntefond eller aktiefond?
Frågor att ställa innan nästa kris
Ingen vet när nästa börsfall kommer eller vad som orsakar det. Några frågor gör det lättare att veta hur räntedelen kan reagera:
- Vad äger fonden? Stat och bostad, företag med investment grade eller high yield?
- Hur lång är räntebindningstiden? Ju längre, desto mer påverkas fonden av ränteförändringar åt båda håll.
- När behövs pengarna? Pengar som kan behövas med kort varsel tål sämre en fond som kan stänga i några dagar eller falla några procent.
- Hur gick fonden 2020 och 2022? De två åren visar hur den klarade en kreditkris respektive stigande räntor. Avkastning per kalenderår finns i fondbolagens årsberättelser och ofta på deras fondsidor.
Alla fondbolag vi jämför finns på sidan om fondbolag.
Vanliga frågor
Vad händer med räntefonder vid en börskrasch?
Det beror på vad fonden äger. Fonder med statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer brukar hålla värdet eller gå upp, eftersom efterfrågan på säkra lån ökar och räntorna ofta sjunker. Fonder med företagsobligationer kan falla, eftersom oron för att företag inte ska kunna betala ökar. Högräntefonder brukar falla mest.
Går räntefonder upp när börsen går ner?
Ibland. Långa räntefonder med statspapper har ofta gått upp när börsen fallit på grund av oro för tillväxten, eftersom räntorna då sjunkit. Men det är inget samband man kan räkna med. År 2022 föll både aktier och långa räntefonder, eftersom orsaken var stigande inflation och räntor.
Är räntefonder bra i en lågkonjunktur?
I en lågkonjunktur sänker centralbanker ofta räntan, vilket brukar gynna långa räntefonder med låg kreditrisk. Samtidigt ökar risken att företag får problem att betala, vilket slår mot företagsobligations- och högräntefonder. Korta räntefonder påverkas lite i värde, men deras avkastning blir lägre när räntan sjunker.
Kan en räntefond stänga i en kris?
Ja. I mars 2020 senarelade flera fonder med företagsobligationer handeln i några dagar, eftersom det inte gick att få fram tillförlitliga priser. Enligt Finansinspektionen gällde det 45 fonder under våren 2020. Pengarna fanns kvar i fonderna, men spararna kunde inte sälja förrän handeln öppnade igen. Läs mer i När en räntefond stänger.
Källor
- Finansinspektionen – FI-tillsyn nr 22: likviditetsriskhantering i fonder (2021) (läst 28 september 2026)
- Riksbanken – Vägen till en bättre fungerande företagsobligationsmarknad (Riksbanksstudie 2021) (läst 28 september 2026)
- Spiltan – Senareläggning av handel i Spiltan Räntefond Sverige och Spiltan Högräntefond (läst 28 september 2026)
- Spiltan – Idag återupptar vi handeln i Spiltan Räntefond Sverige och Spiltan Högräntefond (läst 28 september 2026)
- AP7 – AP7 Såfa (läst 28 september 2026)
- Riksbanken – Styrränta, in- och utlåningsränta (läst 28 september 2026)
Informationen på räntefond.se är allmän och är inte personlig rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.