Räntefonder när räntan stiger eller sjunker
Uppdaterad Av RedaktionenData per 5 källor Så jämför vi
Varför räntefonder går ner när räntan går upp
En räntefond äger obligationer som ger en viss ränta. Anta att fonden äger en obligation som ger 3 procent om året i fem år. Om marknadsräntan stiger till 4 procent vill ingen köpare betala fullt pris för ett lån som ger 3 procent, när ett nytt ger 4. Priset på den gamla obligationen sjunker tills den som köper den får ungefär 4 procent om året, räknat på det lägre priset. I det här exemplet blir nedgången cirka 4,5 procent. Hela räkneexemplet finns i Hur fungerar räntefonder?
Hur mycket fonden rör sig beror på räntebindningstiden (duration), alltså hur länge räntan i fondens innehav i genomsnitt är låst. Tumregeln är:
Värdeförändring ≈ −räntebindningstid × ränteförändring
Diagrammet visar att en kort räntefond med räntebindning på några månader knappt märker en räntehöjning, medan en lång räntefond med 5–7 års räntebindning kan falla lika många procent. Tumregeln stämmer bäst för små förändringar. Vid stora räntehöjningar blir fallet något mindre än regeln säger, och vid stora sänkningar blir uppgången något större.
Högre ränta framåt: så hämtas nedgången igen
Det som är lätt att missa är att en räntehöjning också är goda nyheter för den som stannar kvar. Fonden köper nya obligationer till den högre räntan, och de gamla obligationerna närmar sig sitt fulla värde när de förfaller. Nedgången är alltså till stor del tillfällig.
Exempel100 000 kronor i en lång räntefond när räntan stiger
En fond har räntebindningstid 4 år och ger 3 procent om året. Direkt efter att du köper stiger räntan 1 procentenhet. Fonden faller 4 procent till 96 000 kronor, men ger därefter 4 procent om året.
| År | Räntan oförändrad (3 %) | Räntan steg till 4 % |
|---|---|---|
| Start | 100 000 kr | 96 000 kr |
| 1 | 103 000 kr | 99 840 kr |
| 2 | 106 090 kr | 103 834 kr |
| 3 | 109 273 kr | 107 987 kr |
| 4 | 112 551 kr | 112 306 kr |
| 5 | 115 927 kr | 116 799 kr |
Efter ungefär ett år är värdet tillbaka på 100 000 kronor. Efter drygt fyra år, alltså ungefär räntebindningstiden, har fonden hunnit ikapp det den hade varit värd om räntan inte hade stigit. Därefter ligger den före. Förenklat exempel: i verkligheten ändras räntan många gånger och räntebindningstiden förändras över tid.
Det här är skälet till att långa räntefonder brukar beskrivas som ett sparande för flera år. Den som säljer direkt efter en räntehöjning tar förlusten, medan den som har lika lång tid kvar som fondens räntebindningstid har goda möjligheter att få tillbaka den. Läs mer om fondtypen i Långa räntefonder.
Så gick det 2022
År 2022 höjde Riksbanken styrräntan från 0 till 2,5 procent på sju månader, och marknadsräntorna steg kraftigt. Tabellen visar hur några fonder med olika räntebindningstid gick det året och året efter, enligt fondbolagen.
| Fond | Räntebindningstid i dag | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Handelsbanken Kortränta | 0,7 år | −0,4 % | +4,4 % |
| Nordea Obligationsfond korta placeringar | 0,7 år | −1,5 % | +4,7 % |
| Danske Invest SICAV Sverige Kort Ränta Class SA | 0,9 år | −1,1 % | +5,3 % |
| AP7 Räntefond | 3,0 år | −5,9 % | +5,0 % |
| SEB Obligationsfond SEK A | 4,0 år | −8,0 % | +5,9 % |
| Danske Invest SICAV Sverige Ränta Class SA | 4,0 år | −9,5 % | +6,6 % |
| Handelsbanken Långränta | 5,5 år | −9,8 % | +4,6 % |
| Nordea Obligationsfond A-A | 6,0 år | −12,6 % | +5,6 % |
Avkastning per kalenderår efter avgift. Räntebindningstiden är den senaste som fondbolaget redovisat, inte den fonden hade 2022.
Mönstret är tydligt: ju längre räntebindningstid, desto större fall 2022. Men även de långa fonderna gick upp året efter, när de ägde obligationer med högre ränta. Ett enskilt års uppgång räcker dock inte alltid för att ta igen ett stort fall.
När räntan sjunker
När marknadsräntan sjunker gäller allt omvänt. Obligationerna med den högre räntan blir mer värda, och en fond med räntebindningstid på 4 år går upp ungefär 4 procent om räntan sjunker 1 procentenhet. Samtidigt blir den löpande avkastningen framåt lägre, eftersom nya obligationer ger mindre.
För en kort räntefond betyder en räntesänkning mest att avkastningen gradvis blir lägre, i takt med att innehaven förfaller och ersätts. Kursvinsten blir liten. Det syntes när Riksbanken sänkte styrräntan från 4 procent 2024 och 2025: de korta räntefonderna gav mindre och mindre i avkastning.
Varför tajming är svårt
Marknadsräntorna bygger redan på vad investerare tror om framtiden. Om alla räknar med en räntesänkning är den i stort sett redan inräknad i priset på obligationerna. Det är när räntan utvecklas annorlunda än förväntat som långa räntefonder rör sig mest. Därför går det inte att förutse fondens utveckling bara genom att följa Riksbankens besked.
Korta räntefonder när räntan stiger
En kort räntefond har räntebindningstid under ett år. En räntehöjning ger därför bara en liten nedgång, och eftersom innehaven förfaller eller får ny ränta inom några månader börjar fonden snabbt ge den högre räntan. År 2022 gick de korta räntefonderna i tabellen ovan ner mellan några tiondels procent och ungefär en och en halv procent, och 2023 gav de runt 4–5 procent.
Korta räntefonder brukar därför användas för pengar som kan behövas inom ett eller ett par år. Priset för den stabiliteten är att de inte får någon kursvinst när räntan sjunker. En fond med företagsobligationer och rörlig ränta (FRN) har också låg ränterisk men har kreditrisk, vilket kan ge större svängningar i en kris. Skillnaderna går vi igenom i Korta räntefonder och Korta eller långa räntefonder?
Styrräntan och de långa räntorna
Riksbanken bestämmer styrräntan, som styr de kortaste räntorna i ekonomin. Den påverkar direkt vad korta räntefonder och sparkonton ger.
De långa räntorna, som styr långa räntefonder, sätts av marknaden. De bygger på vad investerare tror om styrräntan i många år framåt, om inflationen och om hur mycket extra betalt de vill ha för att låna ut länge. De långa räntorna kan därför stiga medan styrräntan står still, och tvärtom.
Det har hänt under 2026. Styrräntan har legat på 1,75 procent sedan beslutet i september 2025. Samtidigt har statslåneräntan, som Riksgälden räknar fram från räntorna på statens obligationer, stigit från 2,55 procent den 30 november 2025 till 3,07 procent den 24 september 2026. Långa räntefonder har därför haft det tyngre än korta det senaste året. Nordea Obligationsfond har gått −1,50 % och SEB Obligationsfond −0,53 %, medan Nordea Obligationsfond korta placeringar har gått +1,93 % (data per 25 september 2026). Den högre räntan betyder samtidigt att de långa fonderna har en högre löpande ränta nu än för ett år sedan.
Vad Riksbanken sa den 24 september 2026
Vid det senaste beslutet, den 24 september 2026, lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Enligt Riksbanken höjdes samtidigt räntebanan, alltså bankens egen bedömning av hur styrräntan kommer att utvecklas, och banken räknar med höjningar som börjar redan under 2026, om utsikterna för inflation och konjunktur håller.
Räntebanan är Riksbankens egen bedömning och inget löfte. Den har ändrats många gånger tidigare. Vi gör inga egna prognoser om räntan. Det som går att säga är hur fonderna påverkas om räntan ändras:
- Korta räntefonder får gradvis högre avkastning om styrräntan höjs, och påverkas lite i värde.
- Långa räntefonder påverkas av om de långa räntorna ändras mer eller mindre än marknaden redan räknat med.
- Företagsobligationsfonder med rörlig ränta följer den korta räntan, men påverkas också av konjunkturen och synen på företagens kreditvärdighet.
Hur de olika fondtyperna har gått historiskt finns i Avkastning på räntefonder, och alla långa räntefonder i vår tabell finns i Långa räntefonder.
Vanliga frågor
Varför går räntefonder ner när räntan går upp?
En räntefond äger obligationer med fast ränta. När nya obligationer ger högre ränta vill ingen betala fullt pris för de gamla, så deras marknadsvärde sjunker tills avkastningen blir lika hög som på de nya. Ju längre räntebindningstid fonden har, desto större blir nedgången. En fond med räntebindningstid på 5 år sjunker ungefär 5 procent om räntan stiger 1 procentenhet.
Är korta räntefonder bra när räntan går upp?
Korta räntefonder påverkas lite av en räntehöjning, eftersom innehaven förfaller eller får ny ränta inom några månader. De börjar därför ganska snabbt ge den högre räntan. År 2022, när räntorna steg kraftigt, gick korta räntefonder med låg kreditrisk bara ner mellan några tiondels procent och ungefär en och en halv procent. Nackdelen är att de inte går upp när räntan sjunker, på det sätt som långa räntefonder gör.
Vad händer med räntefonder när räntan sjunker?
När räntan sjunker stiger värdet på fondens obligationer, och långa räntefonder går upp mest. Samtidigt blir den löpande räntan i fonden lägre framåt. För korta räntefonder betyder en räntesänkning framför allt att avkastningen gradvis blir lägre.
Hur lång tid tar det att hämta igen en nedgång i en lång räntefond?
Som tumregel ungefär lika många år som fondens räntebindningstid, räknat mot hur fonden hade gått om räntan inte hade stigit. Tillbaka till startvärdet brukar det gå fortare, eftersom fonden får den högre räntan varje år. Det förutsätter att räntan inte fortsätter att stiga.
Påverkar styrräntan långa räntefonder?
Styrräntan styr främst de korta räntorna. De långa räntorna sätts av marknaden och bygger på förväntningar om framtida styrräntor, inflation och risk. En höjning som marknaden redan räknat med påverkar därför långa räntefonder lite. Det är överraskningarna som flyttar kurserna.
Källor
- Riksbanken – Styrräntan oförändrad på 1,75 procent (24 september 2026) (läst 28 september 2026)
- Riksbanken – Styrränta, in- och utlåningsränta (läst 28 september 2026)
- Riksgälden – Riksgälden har idag fastställt statslåneräntan till 3,07 procent (läst 28 september 2026)
- Swedbank Robur – Förräntningstakter och duration (läst 28 september 2026)
- Fondbolagens förening – Ordlista: duration (läst 28 september 2026)
Informationen på räntefond.se är allmän och är inte personlig rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.