Räntefond eller indexfond? Begreppen reds ut

Två ord som beskriver olika saker

En fond kan beskrivas på två sätt:

• Vad den äger. En aktiefond äger aktier, en räntefond äger räntepapper som obligationer och certifikat, och en blandfond äger båda.
• Hur den förvaltas. En aktivt förvaltad fond har en förvaltare som väljer vilka papper fonden ska äga. En indexfond följer i stället ett index, alltså en färdig lista över värdepapper, och ändrar sitt innehav när indexet ändras.

Räntefond och indexfond står alltså inte mot varandra. En fond kan vara en räntefond som förvaltas aktivt, en räntefond som följer ett index, en aktiefond som förvaltas aktivt eller en aktieindexfond.

I vardagligt tal betyder indexfond nästan alltid en aktieindexfond, till exempel en fond som följer Stockholmsbörsen eller världens största bolag. Den som undrar om en räntefond eller en indexfond är bäst undrar därför oftast egentligen om räntor eller aktier är bäst för ett visst sparande. Den jämförelsen gör vi i Räntefond eller aktiefond?

Vad en indexfond är

En indexfond försöker ge samma avkastning som sitt index, minus avgiften. Den försöker inte slå marknaden. Eftersom ingen förvaltare behöver analysera enskilda bolag kan avgiften hållas låg. Flera plattformar har aktieindexfonder som kostar ingenting eller bara några tiondelar av en procent per år. Enligt Nordnet kostar till exempel bolagets egna Sverige-, Norge- och Finlandindex 0 procent.

Indexfondens risk är marknadens risk. Faller börsen med 30 procent faller en aktieindexfond ungefär lika mycket. Att fonden är billig och bred gör den inte mer stabil.

Räntefonder och index

De flesta svenska räntefonder är aktivt förvaltade. De har ändå nästan alltid ett jämförelseindex, ett obligationsindex som fondens avkastning mäts mot. Vanliga index i Sverige är OMRX-indexen för stats- och bostadsobligationer. För företagsobligationer med rörlig ränta (FRN, obligationer där räntan oftast justeras var tredje månad) finns egna index.

Ett exempel är AP7 Räntefond, räntedelen i premiepensionens förval. Enligt AP7 har fonden jämförelseindexet HMT74 SEK, en avgift på 0,04 % och en räntebindningstid på cirka 3,0 år.

Det finns också räntefonder som är renodlade indexfonder. Lysa har till exempel en räntefond som enligt Lysas informationsbroschyr är en matarfond till Vanguard Global Bond Index Fund, alltså placerar i en global obligationsindexfond. Utomlands är obligationsindexfonder och räntebärande ETF:er, alltså börshandlade fonder, vanliga.

Fonder som ligger mycket nära sitt index och har låg avgift kallas ibland indexnära. Begreppet har ingen fast definition, så det är fondens beskrivning och avgift som visar hur den förvaltas.

Avgifter

I aktiefonder är avgiftsskillnaden mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder ofta stor. I räntefonder är avgifterna i regel lägre, men de betyder mer, eftersom avkastningen också är lägre. Med 3 procents avkastning före avgift tar en avgift på 0,8 procent mer än en fjärdedel. En avgift på 0,1 procent tar en trettiondel.

Bland räntefonderna i vår tabell har de med lägst avgift följande:

1. 1 AP7 RäntefondAP7 · Lång räntefond · risk 1 0,04 %
2. 2 Avanza Ränta KortAvanza · Kort räntefond · risk 1 0,07 %
3. 3 AMF FöretagsobligationsfondAMF · Företagsobligationsfond · risk 2 0,10 %
4. 4 AMF Räntefond KortAMF · Kort räntefond · risk 2 0,10 %
5. 5 AMF Räntefond LångAMF · Lång räntefond · risk 2 0,10 %

57 av 61 fonder har verifierad data för kriteriet. Ingår inte: Nordea Institutionell Kortränta (vänder sig till institutioner).

Listan blandar olika typer av räntefonder. En låg avgift säger inget om risken, så jämför helst fonder av samma typ. I fondtabellen kan du filtrera på korta, långa och andra typer. Läs mer i Avgifter på räntefonder.

Risk

Riskindikatorn i basfaktabladet går från 1 till 7 och bygger på hur mycket fonden har svängt och på kreditrisken. De flesta räntefonder ligger på 1–3. Aktieindexfonder ligger normalt högre, eftersom aktiekurserna svänger mer.

Inom räntefonderna är det framför allt två saker som avgör risken, oavsett om fonden följer ett index eller förvaltas aktivt:

• Räntebindningstid (duration): hur lång tid det i genomsnitt tar innan fondens innehav får ny ränta. Ju längre, desto mer faller fonden när räntan stiger.
• Kreditrisk: vem fonden lånar ut till. Stat och bostadsinstitut har låg kreditrisk, företag med låga kreditbetyg hög.

Ett obligationsindex med långa statsobligationer kan alltså ha högre ränterisk än en aktivt förvaltad kort räntefond. Att en fond följer ett index säger inget om hur riskfylld den är. Mer i Risker med räntefonder.

Jämförelse i korthet

	Aktieindexfond	Aktivt förvaltad räntefond	Räntefond som följer index
Äger	Aktier enligt ett index	Räntepapper som förvaltaren väljer	Räntepapper enligt ett obligationsindex
Förvaltning	Passiv	Aktiv, mäts mot jämförelseindex	Passiv eller nära index
Avgift	Ofta 0–0,4 %	Från under 0,1 % till över 1 %	Ofta låg
Risknivå 1–7	Normalt högre än räntefonder	Oftast 1–3	Oftast 1–3, beror på index
Svängningar	Stora	Små till måttliga	Små till måttliga
Förväntad avkastning över lång tid	Högre, med större risk	Lägre, nära räntenivån	Lägre, nära räntenivån
Vanlig användning	Långsiktigt sparande	Buffert, stabil del av sparandet	Buffert, stabil del av sparandet

Vad valet brukar bero på

Eftersom indexfond oftast betyder aktieindexfond brukar valet handla om samma saker som valet mellan aktier och räntor:

1. När ska pengarna användas? Pengar som kan behövas inom några år placeras ofta i räntor. För sparande på lång sikt är aktieindexfonder vanliga.
2. Hur stora nedgångar är okej? En aktieindexfond kan falla med en tredjedel på några månader. En kort räntefond har historiskt haft små nedgångar.
3. Hur viktig är avgiften? Den som vill ha låga avgifter kan hitta det både bland aktieindexfonder och bland räntefonder.

Många sparare kombinerar en bred aktieindexfond med en räntefond och bestämmer en fördelning mellan dem. Hur det kan gå till, med ett räkneexempel och ombalansering, beskriver vi i Räntefond eller aktiefond?